10 Augusti

Det ända jag hör nu är tomhet, det ända jag ser är som om du ser allt sakta för svinna, en tår kommer fram och fler kommer väl rinna. Kvällen är kall.. Jag kan känna mitt hjärta slå, med två hål i sig, du vet så som hjärtat slår när du förlorat någon, så slår det just nu, men ändå med glädje. För jag läste det du skrev, starka ord, sånna ord jag vill höra, jag vet nu att du är lyckligast på jorden, fast utan mig.. det är det som är jobbigt, hon har tagit min plats.. Men var orden du skrev till mig bara kalla ord för att får mig må bättre? Hade musik på tills jag läste första ordet.. Sen blev allt tyst och allt jag hör är fortfarande bara tystnad. Konstigt, jag visste hur läget var, men jag hoppades ändå.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0